Vad är en fabel från Aesop till nutid

Ursprungligen från folket

Det kan vara en mycket lång tid att prata om smicker som vice, hävda att den som smickrar, och den som "köper" på ord lögn, både ser dum och dålig handling. Och du kan bara berätta en fabel om räven och osten. I korthet koncist och bör helst inte säga.

Små lärorika berättelser om djur har dykt upp i världen under en lång tid: en del av dem har blivit liknelser andra - fabler. Under en lång tid "pappa" av Aisopos fabel kallas (om det sjätte århundradet BC), det finns även sådant som Aesop språk (allegori). Men nya studier tyder på att den äldsta fabeln är babyloniska, sumeriska, och sedan fanns det indiska och antika grekiska.

Den moderna definitionen

Och Aesop, fördömde laster människor använde allegori i hans berättelser, inte för att han var en slav, och det var farligt att tala öppet, men eftersom han visste att en sådan fabel, och hur det gjorde express. Ändå Aesop gick till historien som en mästare på allegori, förvandlas han genren fabler av folkkonst i litteraturen. Och århundraden senare, nästan alla ämnen av hans berättelser som används i sitt arbete andra fabulatörer.

Och nu, den pedagogiska syftet med fabeln förblir densamma, så denna genre, hänvisar till den didaktiska litteratur, en som är utformad för att utbilda, förklara och undervisa. På den specifika frågan: "Vad är en fabel?" - moderna människan kommer att säga att det är en allegorisk arbete liten storlek i vers eller prosa, som fördömde laster av människor och samhälle. Hjältarna av dessa berättelser är djur och föremål (människor - är extremt sällsynt), är effekten på läsaren används med komiska (satir), och kritik, och undervisning (huvudtanken) utgången, som kallas moral.

I Ryssland är det hela började med Aesop

Om i det antika Grekland, även 600 år f.Kr., var det redan känt att en sådan fabel, sedan i Ryssland vet om det först efter två tusen år. Definiera det som en genre togs i bruk i början av XVII-talet Fedor Gozvinskim översättningen av Aisopos fabler till ryska. Nästa fabler kan redan finnas i arbetet med Cantemir, Sumarokov, Khemnitser. Men det bör noteras att så gott som alla sina verk var bara en översättning och anpassning av verk av andra: samma Aesop och La Fontaine, Gellert och Lessing. Så snart Ivan Chemnitzer gör det första försöket att skapa sin egen fabel, plockar sedan upp denna tradition Dmitriev, men när det tog över Ivan Krylov, världens litteratur insåg att denna fabel från pennan av en klassiker. Hittills finns det en uppfattning om att Ivan A. fabel som genre höjs till en sådan höjd att det kommer att ta århundraden att hända att berätta för någon något nytt. Raderna av hans verk snappas upp på aforismer: om du gör en analys fabel, absolut alla, blir det tydligt hur stora fabulist icke-ryska ämnen anpassade till ryska mentaliteten, att göra sina uttryck fabel nationella särdrag.

analysfunktioner

Analysen av den poetiska fabeln skiljer sig mycket från en analys av den poetiska texten eftersom trots närvaron av rim, det viktigaste i detta arbete - hur man ska uppnå ett didaktiskt syfte. Analys fabel omfattar främst följande punkter:

- skapandet av en fabel (författare, år att skriva, vars historia);

- sammanfattning (huvudidén);

- Heroes fabel (positiv eller negativ) överförs till sin natur;

- språket av fabeln (alla konstnärliga och uttrycksfulla medel) ;

- relevansen av fabeln;

- om det finns en fabel uttryck blir ordspråk eller fraseologi.